Vänsterförbundet i Finland om IT

Vänsterpartiets syskonparti Finland, Vänsterförbundet, har precis som vi hållit på med frågorna om fri programvara. Nu har jag fått tag på en hastigt översatt del av deras politiska målprogram, som behandlar informationssamhället och upphovsrättsliga frågor. Den officiella översättningen är inte klar än.

Texten handlar framförallt om frågorna kring fri programvara, och duckar i princip helt fildelningsdebatten. Vad jag förstått av de jag talat med så har vare sig fildelningen eller integritetsfrågorna i stort alls fått samma utrymme som i Sverige.

Ett ställningstagande där de ligger före oss är att de vill att det offentliga ska stödja utbredningen av trådlösa nätverk.Finska SJ är redan i full gång att bygga ut öppna trådlösa nätverk på tågen, och den kommmunpolitkker som vill ha inspiration kan se till Uleåborg. I båda de fallen är nätverken just öppna, och jag tror det är bra att vara noga med det – både för att det är bekvämt och för att det stärker anonymitetsskyddet.

Lite mer skeptisk är jag till att inrätta en ”avgiftsfri telefonservice” som alternativ till offentliga internettjänster. Det vore i och för sig intressant att höra mer om hur tankarna gått, men är det inte bättre att satsa pengarna på t ex biblioteksdatorer, hjälp för gamla att lära sig använda nätet och lättanvända gränssnitt? Att bygga upp nya telefontjänster för ärenden där de inte kommer behövas om 20 år verkar lite som en återvändsgränd. Det påminner om det utbredda felslutet att bankerna ”lurar oss på service” genom att se till att vi skriver in siffrorna själva, utan att någon behöver göra dubbelarbete i kassan. Vi vill spara arbete, för att korta arbetstiden eller göra mer meningsfulla saker! Fast visst – det går att argumentera för att det sparar tid att ge folk hjälp per telefon, åtminstone om den är riktad till de som faktiskt inte kan använda nätet.

Hur som helst är det kul att se att frågorna får så pass stor uppmärksamhet i deras program. Vänsterpartiet skulle också behöva en samlad text med ställningstaganden i nät-/IT-/teknikfrågor!
– – – – -

Mot ett jämlikt och öppet informationssamhälle

Vi bör bygga ett informationssamhälle som är öppet för alla, istället för att producera nya former av samhälleliga indelningar. De möjligheter som internet och nya teknologier för med sig bör användas för att öka människors frihet, inte för att stärka den kontroll som riktas mot medborgarna. Den kapitalistiska utveckling där företag använder sig av immaterialrättigheter för att avgränsa intellektuellt kapital för egen användning och samtidigt begränsar det, måste vändas i en annan riktning.

Förnyandet av upphovsrättsreglementen måste betraktas i separata delar. Till exempel skiljer sig programvara, undervisningsmaterial och olika typer av kulturella verk så mycket från varandra att den nuvarande principen om en gemensam modell inte är motiverad. Kännedomen om olika typer av modeller med öppen licens (Copyleft, Creative Commons) måste utökas och man bör uppmuntra till användning av dem. Utvecklingen bör styras mot nya typer av socialt rättvisa finansieringsmodeller, som tryggar såväl samhällets som arbetstagarens rättigheter.

Mjukvarupatent skapar hinder för en utveckling av programvaruindustrin. I Finlands nuvarande patentlagstiftning samt i det europeiska patentavtalet (EPC) är det förbjudet att patentera datorprogram, matematiska metoder, algoritmer och affärsverksamhetsidéer. Det står klart att patentering av dessa inte skulle främja kreativt arbete och innovationer, utan tvärtom, förhindra dem. Såväl på nationell som på EU-nivå måste arbete utföras för att mjukvarupatenter inte skall tillåtas.

  • Den som utför ett kreativt arbete bör själv kunna bestämma om användning och kommersiell exploatering av arbetet.
  • Rundradions finansiering bör tryggas i lag genom insamling av skattemedel för en särskild stiftelse.
  • Radiofrekvenserna är en begränsad gemensam egendom. På olika områden bör det tryggas kanaler för medborgarradio och TV-verksamhet.
  • De offentliga internetförbindelsernas tillgänglighet bör tryggas och deras användbarhet förbättras. För att trygga tillgången till jämlik service bör en avgiftsfri telefonservice grundas.
  • Vid anförskaffning av offentliga informationssystem måste man kräva överlåtelse av skräddarsydda systems källkodsrättigheter till beställaren för att garantera oberoende från leverantörer
  • För utökad integration mellan olika system och för att erbjuda öppen data bör man kräva öppna, dokumenterade gränssnitt. Öppna standarder bör användas för överföring och lagrande av information.
  • Helhetskostnader på lång sikt bör undersökas i högre grad, genom att övergå till lösningar med öppen källkod kan man uppnå stora besparingar exempelvis i fråga om kontorsprogram och serverplattformlösningar.
  • Den offentliga förvaltningen bör stöda en utvidgning av det trådlösa nätverket genom att grunda fler öppna stödstationer i offentliga utrymmen.
  • Glesbygdsområdenas kommunikationsmöjligheter bör tryggas genom att stöda lokala nätverkskollektiv och byggandet av ljusfibernätverk
  • Kommunerna bör använda sig av bland annat de modeller som KuntaIT-projektet producerat och utveckla informationsutbytet mellan kommuner i fråga om ibruktagande och utveckling av operativsystem. Beställningsvillkoren för systemen bör möjliggöra spridning av de bästa praxiserna och användning över kommungränserna.
  • Inom den offentliga sektorn måste man synliggöra de gömda och för samhället betydande kostnader som tillkommer av licenskostnader för programvara
  • I skolor och undervisningsinrättningar måste man jämlikt ge undervisning om öppna alternativ (Linux, Open Office)
  • Informationsteknologiundervisningens uppgift bör vara att motverka könsbetingade praktiker i fråga om användning av informationsteknologi, så att båda könen skall ha lika goda färdigheter och lika gott självförtroende att agera i informationsamhället.
  • Resultaten av forskning och utvecklingsarbete som stötts med offentliga medel bör vara offentliga. Även innehållet i undervisningsböcker och annat undervisningsmaterial från lågstadiet till universitett bör vara öppet licenserade.
  • Man bör motverka den lobbying som multinationella företag utför på EU-nivå till förmån för mjukvarupatent och kräva konsekvens i utfärdandet av patent, för att trygga jämlika verksamhetsförutsättningar för olika mjukvaruprojekt med öppen källkod som producerats kollektivt eller av små- och medelstora företag
About these ads

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.