Mikroekonomi och immaterialrätt

Jag började intressera mig för fildelnings- och patentfrågorna ungefär samtidigt som jag läste mina första kurser i nationalekonomi. Det var ett slående exempel på hur man kan använda de historiskt och socialt blinda optimeringsteorier vi läste då för progressiva syften. Nyttomaximeringsmodellerna har trots allt ett par starka sidor, och en av dem är hur de renodlar och skärper prisfrågan på ett sätt som gör upp med det slentrianmässiga sunda förnuftet.

I samband med en TV-debatt 2001 där jag var med för Ung Vänsters räkning skrev jag en debattdrapa som gick ut på att förklara det resonemanget, ”Högern och brödrostarna”. Jag kom och tänka på den när jag såg Magnus Wibergs artikel på DN Debatt i morse, som bygger på samma grund av mikroekonomisk ABC-analys:

Med utgångpunkt från ovan anförda exempel och nationalekonomisk forskning menar jag att den intellektuella äganderätten inte är nödvändig för att öka mängden innovationer. Om nu copyright- och patentlagstiftningen mot förmodan verkligen ökar innovationstakten genom att höja lönsamheten i produktionen, varför har det då producerats kommersiella varor och tjänster i tusentals år i total frånvaro av sådan lagstiftning? Borde inte all innovativ verksamhet kunna härledas till tidpunkten för lagstiftningen på området om den intellektuella äganderätten har någon ekonomisk betydelse?

Den intellektuella äganderätten lyfts ofta fram som nödvändig av ekonomiska skäl. Jag anser att den inte kan motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den intellektuella äganderätten är helt enkelt inte intellektuellt försvarbar.

De där två artiklarna kan gott illustrera en del av det som hänt med fildelningsdebatten 2001-2009: från att vara en fullständig outsiderlinje har den radikala kritiken av immaterialrätten växt till att faktiskt kunna göra anspråk på att bilda ny hegemoni.

Det momentum vi har nu – bland annat tack vare att Piratpartiet tog sig in i EU-parlamentet, att samtliga ungdomsförbund idag finns på rätt sida om staketet och att det finns så många kritiker också bland musikerna – är fantastiskt. Vi behöver fortsätta spinna på det, och identifiera nyckelfrågor, strategiska öppningar och pedagogiska argument. Efter en sommar med hundratusen politiskt aktiva fildelare i hängmattorna tror jag vi kommer se mycket sånt till hösten!

Micke

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s