APB pratar bibliotek

Från en DN-intervju med anledning av att polisen anhållit en fildelare:

– Servern som har beslagtagits kan man likna vid ett bibliotek och den anhållne mannen vid bibliotekarien , säger Henrik Pontén på Antipiratbyrån.

Kul det där – bibliotek är ju inte olagliga. Vem som helst kan driva ett privat bibliotek med vilka böcker som helst, utan att betala biblioteksersättning. Vi löste det där med att ordna offentliga bibliotek också, där det utgår biblioteksersättning.

Vi hade förstås kunnat låta polisen storma in hos människor och beslagta deras bibliotek istället. Hade det varit svaret på Författarförbundets begäran på 1930-talet om att göra något åt den fria utlåningen, hur hade det sett ut i vår historieskrivning idag?

Nedan en liten text om hur det gick istället.

Micke

Biblioteksersättningens tillkomst

Biblioteksersättningen kom till efter påtryckningar från författarna, som menade att den fria biblioteksutlåningen minskade deras försäljningsinkomster. De krävde att den som ville låna hem böcker från ett bibliotek borde vara tvungen att köpa ett årskort. Inkomsterna därifrån skulle gå till upphovsmännen.

En statlig utredning som gjordes i frågan kom 1935 fram till att författarna inte hade något juridiskt stöd för sina krav. Utredarna skrev: ”visserligen kan det icke bindande bevisas, att gratisutlåningen skadar författarens marknad på bokhandelns område, men motsatsen kan icke heller bindande bevisas” . De kom fram till att det fanns enklare sätt att nå det mål författarna ville åt, förbättrade inkomster, utan att det krävdes en stor förvaltnings- och kontrollapparat. Avgifter på biblioteken skulle också motverka målet om folkbildning. Även Svenska Författarförbundets representant i utredningen, Marika Stiernstedt, övertygades om att avgiftsvägen var oframkomlig.

Efter kriget tillsattes en ny utredning, som blev klar 1952. Den kom fram till att det bästa stödet åt författarna på sikt var att öka allmänhetens läsintresse. Samtidigt infördes början till dagens biblioteksersättningsssystem, som i det stora hela är sig likt fortfarande idag. Många författare förespråkade dock fortfarande det gamla förslaget: bland annat argumenterade SFF:s ordförande Stellan Arvidsson för att avgifter skulle lära allmänheten att betala ”för andlig spis”, och också vara rättvisare.

Den svenska biblioteksersättningen betraktades till slut – efter mycket diskussion – som en kulturpolitisk fråga snarare än en upphovsrättslig. Det är bakgrunden till att utländska författare inte får biblioteksersättning om de inte skriver på svenska: stödet är tänkt att stödja litteraturen i ett litet språkområde. Det har ifrågasatts av EU-kommissionen, men de avskrev ärendet 2007.

3 thoughts on “APB pratar bibliotek

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s