Användarfrihet – förslag till ett vänsterprojekt

I den här posten tänkte jag spåna kring hur vänstern skulle kunna knyta ihop en rad informationspolitiska frågor under rubriken användarfrihet. Det är ett utvecklingsarbete jag ser framför mig: att under de närmaste åren ta fram politik på de här områdena från övergripande linjer till konkreta förslag och strategier.

Texten nedan är en skiss, och jag skulle uppskatta kommentarer! Det finns säkert frågor jag inte fått med som har en naturlig plats här. Min tanke är att hålla den här texten uppdaterad, och använda den som en karta för vad Vänsterpartiet behöver arbeta med.

Tre samlande begrepp

·   Användarfrihet

Det finns en maktkonflikt mellan å ena sidan företag som försöker låsa sina produkter, och användare som begränsas av det. Vi driver starka rättigheter för användarna, t.ex. genom konsumenträtt, genom utformningen av offentliga tjänster, genom reformer av immaterialrätten och genom fri programvara. Vi förespråkar lösningar där användarna har full kontroll över sina egna data, bland annat av integritetsskäl.

·   Artificiell fattigdom

Det fantastiska med den tekniska utveckling vi ser är att den hela tiden öppnar nya möjligheter till överflöd. Det är ett problem för kapitalet. För att fler ska köpa deras produkter, försöker de därför på många områden skapa fattigdom artificiellt. Det handlar om programkod, läkemedel, forskning och annan information, men också t.ex. processorer som medvetet begränsas till att köras i halvfart.

·   Fri information

Det är bra att mycket information är fri att sprida och använda. Det behöver vi bidra till, med allt från bibliotek till fri programvara. Information i bred mening behöver ses som en del av infrastrukturen. För att bygga en stark samhällsekonomi behöver det offentliga ta ett ansvar för att arbetet med information får hög prioritet, och att resultaten kan spridas och tillämpas fritt.

Sakfrågor

·   Klimatpatent

Vi står inför en klimatkatastrof, och det är helt orimligt att den senaste klimattekniken inte kan användas fritt världen över.

·   Teknik för fattigdomsbekämpning

EU beslagtar läkemedel producerade i t ex Indien, i strid med internationell rätt. Jordbruksutvecklingen hejdas av helt orimliga patent. Fri programvara betyder mycket för datoriseringen. Sveriges vägval spelar roll också internationellt.

·  Acta-avtalet

Acta är ett hot mot fattiga länders möjligheter till fri teknikutveckling, på samma sätt som Trips-avtalet.

·   Nätneutralitet

Det behövs tydliga spelregler för operatörerna. Det ska inte gå att särbehandla storföretagens sajter. Fånga upp kritiken mot Spotify-Telia-avtalet.

·   Fri programvara i offentlig sektor

Skattefinansierad programvara ska som huvudregel vara fri. Nederländerna är förebilden. Utveckla en principiell argumentation för skolan. Sverige är fortfarande efter i fråga om öppna standarder, och det är särskilt viktigt att en offentlig standard för e-legitimation inte låses till t ex SEB.

·   Fri forskning

Den kunskap som kommer ur skattefinansierad forskning borde som huvudregel vara fri att använda. Ta tydlig ställning för Open Access-initiativet, motverka patentering av skattefinansierad kunskap. Motverka expansionen av vad som är patenterbart, t ex vad gäller programvara och organismer.

·   Fria offentliga data

Offentlighetsprincipen behöver dras vidare. Det är bakvänt att t ex Lantmäteriverket inte vill släppa sina kartor fria. Öppna API:er behöver bli huvudregeln. Ta fram förslag som gör det lättare för public service och arkiven att tillgängliggöra material. Diskutera hur det går att stödja Creative Commons politiskt.

·   Öppna trådlösa nätverk

Bygg ut offentliga, fria tjänster – det är en del av infrastrukturansvaret.

·   Rättssäkerhet

Öppna trådlösa nätverk ska inte kunna vara medverkan till brott, som i Tyskland. Polisens rätt att beslagta datorer leder idag till helt orimliga konsekvenser. Sverige borde följa i samma spår som mediainitiativet från Island, IMMI. Tryckfriheten behöver vara stark också på nätet.

·   Filterfrågan

Motarbeta det EU-direktiv om obligatorisk filtrering som förbereds. Analysen av det läckta svenska barnporrfiltret visar att det behövs en kritisk översyn.

·   Konsumenträtt

Det behövs en starkare konsumenträtt för program och tekniska prylar, som ger användarna starka rättigheter. Bland annat ska det inte vara OK att undanhålla konsumenterna information om hur apparaterna fungerar, som i frågan om skrivare som märker utskrifter. Väck DRM-frågan och gör det lagligt att gå runt tekniska begränsningar.

·   Ingen panik för kidsen

Det är bra att ungdomar har bra tillgång till nätet. De har betydligt bättre koll än den oroliga äldre generationen. Nätfilter är ett otyg. Däremot behöver vi förstås alla diskutera hur problem som t ex mobbning tar sig nya uttryck.

·   IT-rättigheter i skolan

Eleverna bör ha goda möjligheter att fritt använda skolans datorer, också för helt annat än skolarbete. Deras datakonton m.m. måste ha ett fullgott integritetsskydd. Eleverna bör ha rätt att stoppa t ex övervakningskameror.

·   Integritet i arbetslivet

Samla konkreta exempel, och utveckla konkreta förslag i samarbete med TCO. Tydliggör i nätrörelsen att utvecklingen av en övervakningspraxis på arbetsplatserna hänger tätt ihop med de befogenheter staten tar sig.

·   Fri fildelning

Synliggör det absurda i förbudsförsöken: straffnivåerna, rättsosäkerheten osv. Utveckla förslag som stärker remixmöjligheterna, t ex med fokus på dokumentärfilmare.

·   Digitala bibliotek

Bygg en ny dialog med de kulturarbetare som är oroade över utvecklingen. Försök få respons i debatten – vi skulle snarast behöva en uttalad motståndare. Följ diskussionen om bättre möjligheter för arkiv, public service m.fl. att tillgängliggöra material på nätet.

·   FRA och Datalagringsdirektivet

Fortsätt arbetet. Vad kan Sverige göra åt Swift-avtalet? Särskilt avgörande är att få socialdemokraterna att se hur påtagliga integritetsproblemen är med de här förslagen. Proppen om datalagring kommer antagligen i höst, och med den öppnas för en skarp debatt.

Advertisements

7 thoughts on “Användarfrihet – förslag till ett vänsterprojekt

  1. Hejhej. Kul att se en sån här post! Jag har kommenterat på var rubrik för sig, så som den tagit upp frgåro och lagt till frågaställningar där jag tyckte att det behövts. Jag har ofta ett europeiskt perspektiv på frågorna vilket gör att mina ansatser till problemen är annorlunda än vad de varit om jag varit Sverigefokuserad (det vill jag understryka eftersom det gör att min inställning avviker från vad som borde eller kan diskuteras i Sverige). Den är tyvärr lite lång 😦 Förlåt.

    Tre samlande begrepp
    · Användarfrihet

    Konsumenträtt: konsumenträtten som den ser ut idag är inte särskilt dålig, men det man borde trycka på (tycker jag) är nog att den starka konsumenträtt vi har i Sverige (och hela EU) måste a) tillämpas och b) är tillräcklig för att ifrågasätta de egendomsstrukturer som uppstår kring varumärken (<— jag tror att det är jätteviktigt, för eftersom varumärken "tillhör" företag kan företag trakassera konsumenter med egendomsrätt istället för att hjälpa konsumenter uppfatta deras varor som högkvalitativa).

    Information är flyktig, men klibbig: att få fullständig datakontroll för användare som användarna själva valt att lägga ut offentligt (alltså där andra användare kan få tag på den, jfr Facebook, Twitter, bloggar, etc) är i princip omöjligt. Däremot kan man vara proaktiv för skydd från kommersiella aktörer, icke-offentlig information, och möjligheten till privata rum (t ex via kryptering som borde införas i datorkunskapen i skolan :P).

    · Artificiell fattigdom

    Som jag uppfattar artificiell egendom är den en direkt konsekvens av att vi behöver tillväxt men inte har ”tillräckligt” med egendom inom t ex Europa eller USA för att skapa sådan tillväxt. Man har det dåligt ställt med egendom i andra delar av världen också. Till exempel i Mexiko, Afrika och Latinamerika. Särskilt Afrika har några av världens främsta skräckexempel på immaterialrätt, vilket säkert kommer som en överraskning för många.

    · Fri information

    Ingen kommentar 🙂

    Sakfrågor·

    EU beslagtar läkemedel producerade i t ex Indien, i strid med internationell rätt. Jordbruksutvecklingen hejdas av helt orimliga patent.

    Varumärkesrätt och växtförädlingsskydd är här större problem. Faktiskt. De flesta länder erkännar inte patent på jordbruksprodukter men är bundna av WIPO:s avtal om växtförädling (UPOV). Att beslagta mediciner ”in-transit”, det vill säga när varor mellanlandar vid en europeisk hamn eller flygplats utan att vara ämnad för den europeiska marknaden är en konsekvens av varumärkesrätten. Patenträtten innebär främst ett problem (så vitt jag sett från de fall som rapporterats av diverse intresseorgansationer, även sådana som inte jobbar med läkemedel!!) när produkten är tänkt att marknadsföras inom unionen.

    · Acta-avtalet

    Bilaterala avtal!!! Med Sydkora, Indien, Karibien, Colombia, Peru, Argentina, Australien, Vietnam, Kanada, Kina och 60 andra länder. Investeringsavtal!! <– det där borde någon med stor ekonomisk kännedom och juridik titta närmare på i förhållande till immaterialrätt. Jag har gjort några försök men lider av någon anledning av tidsbrist för ett sånt stort uppdrag :-\\

    · Fri forskning

    Här tycker jag nog att man kan lägga till public-private partnerships. Det är offentligt finansierad privat företagsamhet gömt under rubriken forskningsprojekt som därför inte ligger under nuvarande konsumenträtt eller företagsrätt. Det innebär också att den privata partnern i forskningssyfte kan skapa en affärsmodell som till exempel strider mot dataskyddslagar, antifiltreringslagar eller nätneutralitetsskydd med motiveringen ”forskning”, och när forskningsprojektet sedan avslutats har man ju redan en etablerad afärsmodell som därför blir mycket svår att bli av med. Projekten finansieras av DG Infso i unionen (oftast), och bör vara av mycket hög prioritet. Öppenhet hjälper nämligen inte här, eftersom forskningsarbetet per definition redan är riktar och marknadsfört till allmänheten.

    · Fria offentliga data

    Diskutera hur det går att stödja Creative Commons politiskt.

    Det här tycker jag är en dålig idé. Istället borde Vänsterpartiet satsa på Telekommunistens Copyfarleft-licens. Återfinns på telekommunisten.net (alt telekomunisten.net för jag inns inte hur det stavas på tyska och är överlag i denna kommentar lat med länkning. man kan ju hata mig lite på min egen blogg stenskott.wordpress.com om man känner sig upprörd över detta).

    · Öppna trådlösa nätverk

    Fantastisk idé. Inspireras av guifi.net, feuerfunk, freifunk och inte minst det av österrikiska socialdemokrater offentligsponsrade projektet i Linz!!

    · Filterfrågan

    Analysen av det läckta svenska barnporrfiltret visar att det behövs en kritisk översyn.

    Inget land med barnpornografifilter har någonsin rapporterats uppdaga en barnpornografihärva på egen hand. Det sker istället konskevent med hjälp av tips från icke-filtrerande länder.

    · Konsumenträtt

    DRM-frågan: Jag tror att det behövs fokus också på kontraktsrätten. En brist på teknologiska skyddsmekanismer innebär inte att man som slutkonsument (eller företag) inte kan hållas ansvarig i rättstvister vid eventuellt kontraktsbrott. Kontraktsrätt är över huvud taget ett problem också inom upphovsrätt, licensiering osv

    · Integritet i arbetslivet

    \o/ 🙂 Ja! Men det här är bättre som en facklig konflikt än som en partipolitisk konflikt (tror jag). Kontakt med TCO, SACO, LO, SAC osv (särskilt LO, faktiskt, och Handels) vore mycket bra.

    · Digitala bibliotek

    Här kan det finnas anledning att titta närmare på de redan befintliga modellerna förespråkade av internationella bibliotekarie/arkivarie-förbund. EFLA/IFLA vill t ex ha utökade kollektivalicenser på europeisk nivå för att förhindra storskaliga stämningar. Det här är ju inte en debatt på svensk nivå, eftersom vi dels redan har de här licenserna, men också faktiskt har en väldigt mogen allmänlicensieringsdebatt. I många länder i Europa är situationen mer kritisk och kräver (tror jag) en annorlunda approach (vilket man måste vara öppen med!!) eller annars riskera att resten av Europa faller i onda klor, och därmed också Sverige (via harmonisering). Detta är en verklighet man får leva med.

  2. Ping: Politik, vidareutveckling av « Stenskott

  3. Stort tack för gedigen respons! Försöker ta det i nån slags punktform:

    Konsumenträtt: Låter intressant, då får vi inventera lagstiftningen lite! Dessutom öppnar det ju i så fall också för initiativ där kloka människor knackar på hos t ex Konsumentverket.

    Artificiell egendom: Det där är ett kul spår, och en slags spegelsida av det jag trevade efter. Kapitalet behöver investeringsmöjligheter, och förlorar sådana varje gång en funktion blir fritt tillgänglig. Förbudspapprena blir alternativa maktpunkter att kontrollera, när samhället överkommer gamla fysiska begränsningar.

    Varumärkesrätt och växtförädlingsskydd: Det där måste jag läsa in mig på!

    Bilaterala avtal: Helt rätt, förstås. Det är så svårt att driva det politiskt bara – Acta har den stora politiska fördelen att den knyter ihop problem i både rika och fattiga länder. Frågan funkar som en samarbetspunkt där vi kan bygga allianser.

    Public-private partnerships: Har inte hört talas om det förut, men det låter ju som att det finns konkreta fall att argumentera utifrån? Överlag behöver samarbetet företag-skattefinansierad forskning ses över, dels kritiskt men också med en tanke om att mer av den produktionsnära forskningen behöver ske i fria former.

    Copyfarleft: Möjligen var jag lite hastig att döma dem, men jag tyckte deras copyfarleft-idé kändes lite frasradikal. Vad skulle en sån licens göra för nytta? Halva poängen med copyleft är ju att dra in det faktiskt existerande kapitalet i en helt annan produktionsform, och bygga fria program med stöd av deras resurser.

    Orsaken till att jag vill lyfta fram CC i de skattefinansierade verlsamheterna är lite liknande: det är högst genomförbart, politiskt realistiskt och skulle samtidigt sätta debatten i nya spår.

    Öppna nätverk i Linz: Måste kolla upp det 🙂 Ska vi driva ett sånt här krav behövs en uppsättning ”kolla här det går”-exempel!

    Kontraktsrätt: Ja, just det! Varför pratar vi aldrig Eula här i Sverige? det måste förstås in.

    Integritet i arbetslivet: Problemet är att det måste till en lagändring för att facken ska få något att förhandla med – det är i alla fall TCO:s analys. Det finns en bra utredning, som är färdig och har konkreta förslag, men som regeringen vägrat följa upp.

    Licensavtal i EU: Har inte alls tänkt på det hittills – egentligen inte alls på biblioteksfrågor utanför Sverige. Du har säkert rätt! Vad kan vi göra, mer konkret?

  4. CC-licenser i Sverige behövs inte tror jag. Vi offentliggör redan allt och offentligproducerad information tror jag inte ligger under något skydd alls? Att införa CC-licenser skulle alltså föra oss ett steg tillbaka ur tillgänglighetsperspektiv istället för ett steg framåt. När det gäller t ex EU så är dokumenten likaledes helt oskyddade och får replikeras eller framställas hur som helst, till och med säljas. Där har de problem med att många dokument inte offentliggörs alls snarare än att de har fel licens.

    Bilaterala avtal är svåra att driva politiskt. Min nya radikala ståndpunkt är att ACTA-avtalet är bra för att det åtminstone går att göra motstånd. När man har ett helt avtal, med allt inkluderat, går det knappast att ta ordentligt avstånd från varje del – eller så kan man försöka hävda i handelsavtalsgranskningen att parlamentariker ska kunna plocka ut enskilda delar (som katalanska partiet CiU ville göra med upphovsrättsdelen i Sindelagen som diskuterades förra året). Det vore ju i sådana fall ett väldigt lyckat sätt att avgränsa bilaterar avtal till de delar människor tycker känns relevanta, och på ett sätt att de inte samtidigt behöver behandla alla kringliggande frågor. ”Riv UT, gör om, gör rätt” snarare än ”riv UPP”.

    Public-private partnerships vet jag nästan ingenting om alls. Skulle behöva sitta och gå igenom forskningsprojekten hos DG Infso och, antar jag, under CIP-programmet som påbörjas…. Någon gång snart. Och även då är förhandlingarna och projektbeskrivningarna eller samarbetsformerna ganska slutna :((( Som jag förstått :'(((

  5. CC: Nej, upphovsrättslagen frigör bara en del myndighetshandlingar. En kommun som t ex tar ett foto har fortfarande upphovsrätt som vanligt på det. Principer om CC-licensiering skulle vara ett sätt att börja frigöra det materialet. Man skulle också kunna koppla t ex filmstödet till ett krav på att CC-licensiera, om inte omedelbart så t ex efter tre år.

    Acta: Förstår jag dig rätt så håller jag med dig 🙂 Fast just på immaterialrättsområdet tycker jag vi behöver påpeka att det är viktigt att inte ta fram några handelsavtal på ett tag – harmonisering är destruktivt i en tid då världen tvärtom behöver pröva olika sätt att hantera frågorna.

    Forskningen: Jo, det känns som att vi behöver hitta någon som kan forskningsvärlden och kan lägga fram en immaterialrättskritisk analys, både av hur det borde fungera och vilka frågor som är strategiska att driva för tillfället.

  6. Ping: Ekoeko 1: Ny serie på bloggen! | Vänsterteknik

  7. Ping: Motioner om fri kunskap | Vänsterteknik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s