Investera i informationsproduktionen

Jag sitter som sagt och skriver på några texter om forskning och teknik till Vänsterpartiets ekoekogrupp, och skulle uppskatta synpunkter. Här är nästa text i serien!

Inget av det här är alltså mer än första utkast på några texter som sedan kommer diskuteras och bearbetas av gruppen, för att nån gång långt senare behandlas av partistyrelsen.

Textförslag 2: Investera i informationsproduktion

En del av den tekniska revolution som pågår är en förskjutning av produktionen från materiella processer till information. Den omställning vi vill se handlar bland annat om att realisera den miljömässiga potentialen i det. Hittills har det skiftet bara delvis synts i en faktisk förändring av investeringarna, eftersom den samhällsekonomiska lönsamheten inte motsvaras av lönsamhet för kapitalet.

En av orsakerna är att det fortfarande bara är en bråkdel av den materiella produktionens negativa externa effekter som internaliseras genom miljöskatter. En annan är att information är en kollektiv vara, vars värde i huvudsak realiseras som positiva externa effekter. Även med företagshemligheter och immateriellt ägande kan kapitalet bara internalisera en del av de värdena. Den sortens artificiell knapphet betyder samtidigt att stora delar av de producerade värdena överhuvudtaget aldrig realiseras.

Det behövs därför mer av gemensamt finansierade investeringar i informationsproduktion, som inte är beroende av att ge direkt avkastning utan motiveras av samhällsekonomiska resultat. Kunskap i bredaste mening behöver ses som en del av infrastrukturen. För varje forskare vars resultat inte publiceras fritt tappar vi takt i både den materiella omställningen och kunskapsutvecklingen.

  • Vi vill därför genomföra en kraftig, långsiktig expansion av forskningen på högskolor och universitet. Vi vill också stärka oberoendet av kapitalintressen, samtidigt som vi gärna ser mer produktionsnära forskning och tillämpning av resultaten.
  • Vi vill att gemensam finansiering av forskning och annan informationsproduktion villkoras med att resultaten blir fria att läsa och använda. Vi ser gärna att copyleft-principen tillämpas, eftersom syftet är att öppna upp informationsflödena i hela ekonomin. Möjligheten att bidra till defensiva patentpooler bör utredas särskilt.
  • Vi vill bygga upp ett nytt program för produktionsnära forskning med relevans för klimatomställningen. Staten bör stå för huvuddelen av finansieringen, och villkora deltagandet med att resultaten publiceras för fri användning. I en del fall behövs också ekonomiska möjligheter att starta produktion i former som inte är vinstdrivande, bland annat för att de mest hållbara lösningarna ofta är de som gör människor mindre och inte mer beroende av att köpa varor.
  • Vi vill utveckla ett statligt finansierat investeringsprogram i fri programvara för samhällsnyttiga funktioner, med ett särskilt fokus på klimatomställningen. Konkret kan det betyda stöd till utveckling av existerande fria program för t ex distansmöten eller trafikoptimering. En del investeringar kan förhoppningsvis samfinansieras tillsammans med andra länder.

I de internationella förhandlingarna behöver Sverige stödja den radikala kritiken av immaterialrättsliga låsningar, och särskilt prioritera de områden som har direkt betydelse för klimatomställningen. Ett möjligt steg framåt är att kräva klimatrelaterade undantag motsvarande de som redan gäller för läkemedel. Ett annat är att ställa krav på fri användning för den forskning som delfinansieras av olika internationella institutioner. Expansionen av vad som är patenterbart behöver konsekvent motverkas, t ex vad gäller programvara och organismer.

Vi vill bygga en värld där kunskapen är fri. I princip behöver patentsystemet avskaffas, tillsammans med de motsvarande hindren för t ex växtförädling och kretskort. Det är en lång väg dit, och det kräver väletablerade alternativ för finansieringen av produktionsnära forskning. Samtidigt är alternativet ohållbart: klimatförändringana ställer frågan om fri kunskap på sin spets.

Kommentarer

Copyleft-principen

Copyleft är ett avtalsvillkor som slår knut på upphovsrätten, som framförallt används för fri programkod men också börjat tillämpas på t ex texter och musik. Regeln innebär att vem som helst har rätt att sprida och använda verket, men med nyckelvillkoret att förändrade versioner bara får spridas på villkor att de rättigheterna gäller också den nya versionen. Det är en nyckelregel bakom framgångarna för fri programvara, eftersom det skapar starka ekonomiska incitament att delta i gemensamma projekt.

Vad betyder t ex patentfrihet för svensk exportindustri?

Poängen med satsningar på hållbar produktion är att bygga en hållbar värld innan klimatförändringarna blir katastrofala – inte att stärka svensk exportindustri. Vi skulle kunna låsa in delar av den kunskap som behövs för världens omställning hos företag i Sverige för att maximera deras expansion, men det vore inte bara djupt moraliskt tvivelaktigt utan också direkt kontrproduktivt också ur ett snävt egenintresse. Klimatförändringarna kommer slå också mot oss.

Ska världen kunna ställa om sin produktion inom loppet av ett par årtionden, är det helt avgörande att den kunskap som behövs för det är fri att använda. Det är helt orimligt att det finns mekanismer för att expropiera mark för att bygga motorvägar, men inga mekanismer för att expropiera förbudspapper som hindrar klimatomställningen.

Med det sagt, så finns det en hel del att vinna på de här satsningarna också för Sveriges exportindustri. Den som är först med utvecklingen av något betydelsefullt har alltid en stark fördel, även utan immaterialrättsliga förbud att hejda konkurrenter med. Det finns all anledning att tro att många företag skulle vilja dra nytta av en storskalig satsning på produktionsnära forskning, även om de naturligtvis skulle föredra att dessutom få patentera resultaten. Förslaget innebär inget hinder för dem att fortsätta som vanligt: tanken är att ge företagen ett förmånligt erbjudande.

Fri programvara och utvecklingstakten

Ju mer programvara som publiceras öppet och är fri att arbeta vidare på, desto högre takt kommer programvaruutvecklingen i världen ha. Det finns en lång rad områden där det är avgörande viktigt att vi utvecklar miljörelaterad programvara så snabbt som möjligt, och att den kan användas fritt från den dag den är körbar. Det gäller allt från att automatisera sopsortering till att skapa väl fungerande virtuella mötesformer eller koordinera trafikljusen i en stad. Hur snabbt vi kan utveckla och börja använda IT-lösningar på den sortens frågor kommer vara en avgörande del i minskandet av resursförbrukningen.

One thought on “Investera i informationsproduktionen

  1. Ping: Vänsterpartiet behöver diskutera patenten | Vänsterteknik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s