Tio punkter om tillväxtkritiken

Vi har diskuterat tillväxtkritik till och från i ekoeko-gruppen. Inför mötet på torsdag satte jag mig och bearbetade några gamla texter, och ut kom de här tio påståendena. All respons är välkommen!

1. BNP-begreppet säger lika lite om miljöförstöringen som det gör om människors levnadsstandard.

2. BNP skulle fortsätta växa även med ett radikalt klimatavtal. Det skulle möjligen innebära ett stort hack i BNP-tillväxten, men en begränsning av resursuttaget skulle inte betyda att det uppstår något slags tak för hur högt BNP kan bli.

3. Samma sak gäller människors levnadsstandard. Vi kommer alltid kunna förbättra våra livsvillkor genom att fortsätta utveckla vår organisering, teknik, självförståelse, kultur osv. Den hållbara vänsterpolitik vi förespråkar skulle öka takten i förbättringen av människor levnadsstandard. Den skulle med all sannolikhet också betyda att BNP-tillväxten ökade.

4. Världen styrs inte med målet att maximera BNP. Kapitalets mål är att maximera vinsten, och det går ofta ut över BNP-tillväxten. Till exempel underinvesterar vi idag i utbildning, forskning och infrastruktur för att kapitalet föredrar verksamheter där avkastningen i högre grad hamnar hos just dem. Arbetslösheten är ett annat exempel, där kapitalet föredrar en lägre BNP-utveckling för att det ger dem en större del av kakan.

5. Ett grundläggande problem med tillväxtbegreppet som välfärdsmätare är att det försöker ta fram en enkel linje över hur allt blir bättre eller sämre. Vi behöver snarare kvalitativa begrepp, som ekonomisk utveckling och levnadsstandard, som öppnar för att det går att ha det bra och dåligt på olika sätt. En sån utgångspunkt öppnar också för demokratisk debatt: hur vill vi prioritera?

6. Därför är det inte ”en bättre siffra att mäta” som är vägen ut ur tillväxtideologin, även om de diskusisonerna kan vara ett steg på vägen. Det som framförallt behövs är att ekonomidebatten knyts närmare de konkreta frågorna: koldioxidutsläpp, energianvändning, livsmedelsproduktion, fördelning, arbetstider.

7. Att skriva av de fossila tillgångarna i marken skulle kunna utlösa en global kapitalistisk kris, beroende på hur det genomförs. Men tanken att ”kapitalet krisar om vi ställer om” missar att kapitalet med all sannolikhet krisar om de får köra på som de vill också.

8. Det som däremot är riktigt och viktigt i tillväxtkritiken är att den offentliga diskussionen präglas av en andefattig och verklighetsfrämmande tillväxtideologi. Kapitalet har inget överdrivet starkt intresse av att stärka tillväxten, men däremot av att stärka tillväxtideologin. Den ger en bild av att ekonomins centrum är det som händer i företagen, och skjuter diskussionerna om vad vi vill med produktionen åt sidan.

9. Vi behöver både underminera tillväxtideologin och visa att det är vänstern som står för de långsiktiga investeringarna i ekonomisk utveckling.

10. Den kloka konkretiseringen av tillväxtkritiken i politiska förslag är arbetstidsförkortning, och egentligen ingenting annat.

3 thoughts on “Tio punkter om tillväxtkritiken

  1. Instämmer helt, bra poänger mot såväl den positiva som negativa och ”alternativa” fixeringen vid BNP. (Tänkte själv just ta upp närliggande saker på min blogg.)

    Det är bara i punkt 4 som jag undrar lite kring formuleringarna om ”kapitalets mål” och vad ”kapitalet föredrar”. Bör man inte skilja mellan det enskilda kapitalet (t.ex. ett företag eller en nationalekonomi) och ”totalkapitalet”? Kapitalet som ”processerande motsättning” (Marx) innebär ju just att det finns en ständig slitning mellan det enskilda och det totala kapitalintresset. Då är väl BNP-måttet snarast ett tämligen godtyckligt moment i den politiska förmedlingen av totalkapitalets intresse.
    BNP-tillväxten kan sägas approximera produktionen av mervärde, som måste ske är nödvändig för att det ska kunna utvinnas någon profit i de enskilda företagen. Men ur det enskilda företagets synvinkel är BNP strikt taget ointressant.

    • Tack! Absolut, tanken här är bara att lite slarvigt visa på i vilken riktning det ”sammantagna kapitalintresset” brukar dra. I praktiken finns det ju politiskt utrymme för t ex Svenskt Näringsliv att hamna på ganska skilda linjer, bland annat beroende på vilka delar av kapitalet som spelar huvudrollen. Enda poängen är egentligen att ingen av de linjerna leder till att det sitter lobbyister och faktiskt försöker maximera BNP.

  2. Precis. Och inte heller Svenskt Näringsliv företräder ju ”det sammantagna kapitalintresset”, utan bara det svenska kapitalets intressen (oavsett hur ”det svenska” avgränsas). Detta är ju något mer aggregerat än det enskilda företagets intresse, men fortfarande partikulärt i ett globalt perspektiv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s