Bioteknik 1: Världen behöver bättre växter

Från ett klimat- och miljöperspektiv finns det stora fördelar med bioteknik. Problemet är patenten, inte att vi utvecklar nya växter. Vänsterpartiet borde därför sluta trassla in sig i anti-forskningslinjer, och istället formulera en skarp kritik av hur kapitalet står i vägen. Världen behöver ett brett och fritt användande av de här kunskaperna.

Det är slutsatserna i den här artikeln, som är i två delar. Den första delen handlar om de fördelar världen kan dra av att utveckla nya växter. Den andra delen är en skiss på vänsterlinjer i de politiska frågorna kring biotekniken.

Nya växter

Människan har sysslat med växtförädling i tusentals år. Genom att spara och fortsätta odla de växter som utvecklats på ett sätt vi gillar, har vi styrt deras utveckling.

morot majs banan

Morot, majs och banan, innan vi förädlade dem.

Det vi uppfattar som ”naturliga växter” är långt, långt från de ursprungliga vilda växter de en gång var. Från att vara marginellt ätliga, har vi byggt om dem helt för att svara på det vi behöver.

Ekosystemen har varit en utvecklingsmiljö där det ofta varit en stark överlevnadsfaktor att vara svårätlig. Med jordbruket byggde vi istället upp en utvecklingsmiljö som gynnade de egenskaper som är goda sidor från människors perspektiv.

Syntetiska grönsaker

Sallad, broccoli och andra grönsaker vi uppfattar som naturliga är medvetna förädlingar av samma växt.

På det sättet har vi kunnat utveckla växter som ger oss mycket vi kan äta per yta. Skulle vi försöka gå tillbaka till en ”naturlig” linje och bara äta originalväxter, skulle resultatet vara en miljökatastrof. Det skulle kräva en drastisk expansion av jordbruksytan, på de vilda ekosystemens bekostnad.

Med den nya biotekniken kan vi kan växtförädla mycket mer medvetet. Istället för att skaka om hela DNA-burken och ta vara på de nya växter som råkar vara bättre, kan vi förändra växternas egenskaper medvetet och precist.

Den här artikeln kommer handla om hur mycket som händer med biotekniken. Först kommer den gå igenom tre stora fördelar vi kan se redan idag med en klok användning av bioteknik: mindre bekämpningsmedel, högre näringsinnehållet och lägre ytbehov i jordbruket. Sedan kommer den ta upp helt andra användningsområden, både i och utanför jordbruket.

1. Minska behovet av bekämpningsmedel

Omkring hälften av den bomull som odlas världen över idag är s k Bt-bomull. Det är sorter som kan försvara sig själv mot insektsangrepp mycket bättre än de gamla bomullssorterna. Vi hittade det sättet att försvara sig hos en marklevande bakterie, och kopierade den till en ny sorts bomull.

Resultatet har varit en skarpt sjunkande användning av bekämpningsmedel mot insekter. Det har varit vanligt att bomullsfält med de nya sorterna kunnat sänka sin förbrukning med 5080 procent. Växterna klarar sig själva.

För de som arbetar i jordbruket har det betytt att mycket färre människor förgiftas av bekämpningsmedel. Bara i Indien handlar det om en skillnad på flera miljoner fall varje år. Därför piratkopieras den också friskt.

Den nya bomullen har ökat den biologiska mångfalden kring odlingarna, samtidigt som bönderna får ut mer bomull på samma yta.

Bt-majs är en annan vitt spridd användning av samma teknik, med samma sorts goda utfall. I USA var t ex förbrukningen av bekämpningsmedel mot insekter på majsodlingarna år 2010 en tiondel av vad de var år 1995, till stor del tack vare biotekniken.

Det här är förhoppningsvis bara början. Växter som idag skyddas med bekämpningsmedel, kommer istället kunna skyddas med resistens. Forskare i Storbritannien har t ex tagit fram potatis som är resistent mot mjöldagg.

2. Förbättra näringsinnehållet

Biotekniken används ibland för att bredda näringsinnehållet i olika vanliga grödor, t ex genom att lägga till järn i hirs eller bönor. En lite kul tillämpning är lila tomater, som innehåller antioxidanter från blåbär.

lila tomater

Lila tomater, med antioxidanter från blåbär.

Gyllene ris är en patentfri rissort försedd med betakaroten. Tanken är att förebygga A-vitaminbrist, en av de värsta bristsjukdomar som finns. A-vitaminbrist gör att 350 000 barn förlorar synen varje år, och 670 000 barn under fem år omkommer.

Brist på A-vitaminer skördar t ex i storleksordningen 3 miljoner liv om året, och leder till blindhet hos barn och gravida kvinnor. Vi behöver alla tänkbara medel för att förändra det.

Kan vi få stor spridning på de här rissorterna, som är helt patentfria, sätter det ett helt nytt verktyg i händerna på bönderna. De skulle kunna vara självförsörjande på A-vitaminer. Från ett socialistiskt perspektiv är det helt rätt väg framåt: utveckla de produktionsmedel vi äger tillsammans!

Den här striden pågår för fullt just nu i Asien. Samtidigt håller andra forskare på att utveckla A-vitaminberikade varianter av bananer och maniok, för att kunna arbeta på samma sätt på annat håll.

3. Minska jordbrukets ytbehov

Jordbrukets ytbehov är en av de stora frågorna för ett långsiktigt försvar av världens ekosystem. Ju större ytor vi är tvungna att bruka, desto trängre är utrymmet för vilda djur och växter.

jordbruk och regnskog i brasilien

Jordbruk och regnskog i Brasilien

Ser vi tillbaka historiskt är det uppenbart hur stor roll teknisk utveckling i jordbruket spelar för det. Säg till exempel att avkastningen i jordbruket skulle ha stannat på 1960-talets nivåer. Då hade vi behövt en dubbelt så stor jordbruksyta som vi har idag för att få fram den mat vi producerar. Sänkt utveckling i avkastning per yta får på sikt mycket stora konsekvenser.

FN-organet FAO räknar med att världen behöver öka sin livsmedelsproduktion med 70 procent till 2050. Det är en rejäl utmaning, särskilt som klimatförändringarna riskerar att försämra jordbrukets geografiska villkor.

Det finns mycket att säga om det, men en uppenbar slutsats är att vi kommer behöva arbeta på alla fronter samtidigt. En av de fronterna är att fortsätta utveckla bättre växter. De senaste 50 åren har utvecklade grödor bidragit med nästan 1 procents ökning varje år av produktiviteten i världens jordbruk.

Hittills har GMO-tekniken i första hand använts till annat än just höjd avkastning. Trots det har den betytt en hel del. En studie från 2014 kom t ex fram till att den ökade avkastningen från GMO-grödorna har sparat 13 miljoner hektar land – en yta stor som Grekland.

Det finns flera tänkbara genombrott i horisonten. Majs och sockerrör har till exempel en betydligt effektivare fotosyntes än ris och vete. Därför försöker forskare ta fram ris- och vetesorter som kopierar det, med förhoppningen att det på sikt ska kunna öka avkastningen per yta med uppåt 50 procent.

Växter och programmering

Biotekniken kan jämföras med programmering. Precis som programmeringen en gång gjorde, öppnar biotekniken ett helt nytt fält för teknikutvecklingen.

Precis och medveten växtförädling går att använda i stort och smått, för att ta sig an vitt skilda sorters problem:

  • växter som drar till sig metallföroreningar genom rötterna, för sanering och metallåtervinning
  • odlad omega-3 som kan minska trycket på fiske
  • ris, vete och majs med lägre behov av gödsel, för att de fått baljväxternas förmåga att hämta kväve ur luften
  • träd som kräver mindre energi för att bryta ner i produktionen av papper eller biobränslen.
  • äpplen som håller längre utan att bli bruna

Vi har bara sett början på nyttan med biotekniken – och redan det är djupt hoppingivande. Att försöka förbjuda GMO-forskning är en lika märklig linje som att vilja sluta med datorprogrammering. Det är att försöka stanna utvecklingen i en tid full av problem som behöver lösas.

Ta ett av de senaste exemplen: en sorts ris som sänker utsläppen av metan. Vi vet att jordbruket står för en stor del av världens klimatutsläpp, och att de utsläppen kommer vara bland de svåraste att sänka. Skulle vi i det läget försöka stoppa utvecklingen av de växter jordbruket behöver?

Biotekniken är större än GMO och jordbruk

Hittills har vi framförallt pratat om GMO-grödor som används i jordbruket. Biotekniken är större än så:

  • Vi använder GMO-tekniken för att producera läkemedel, bland annat insulin.
  • Vi skulle kunna skydda vilda växter, som med försöken att få tillbaka kastanjeträd i USA genom att ge dem resistens från asiatiska kastanjeträd
  • Det pågår framgångsrika försök att hejda malaria och denguefeber med hjälp av sterila moskiter.
  • En möjlighet på sikt är att göra det omöjligt för moskiter att sprida t ex malaria med hjälp av gene drives.
  • Syntetisk biologi är ett sätt att använda celler som små fabriker. Det används hittills bl a för att ersätta palmolja och tillverka läkemedel mot malaria.

Ett förbud mot GMO skulle inte bara stänga en av de vägar vi behöver för att utveckla ett hållbart jordbruk. Det skulle också slå undan fötterna för mediciner både här och i fattiga länder. Breda forskningsfält med stor betydelse för framtiden skulle tvingas stänga.

Ta diskussionen om odlat kött, som skulle kunna visa sig vara ett av de stora civilisatoriska framstegen i vår tid. Det är ett av få tänkbara scenarion där vi i stor skala kan komma ifrån djurhållningens klimatutsläpp – förutom alla andra fördelar. Vi kommer med all sannolikt behöva en hel uppsättning biotekniska metoder för att ta oss dit.

Vänstern behöver ta ett stort steg tillbaka och se efter vad det är för position vi ställt oss i. Det här är ett av de misstag som kommer av att vi gjort det enkelt för oss och kopierat andras ställningstaganden, där vi hade behövt en självständig analys.

I det här fallet ställde vi oss bakom politik som drar forskarna och kapitalet över samma kamm. Vi behöver bryta helt med det, och tvärtom börja synliggöra kapitalets konflikter med forskningen. Det är det nästa inlägg kommer handla om.

Läs Bioteknik 2: En vänsterlinje >>

5 thoughts on “Bioteknik 1: Världen behöver bättre växter

  1. Ping: Bioteknik 2: En vänsterlinje | Vänsterteknik

  2. Ping: Ekoeko 5: Fast mark i forskningen | Vänsterteknik

  3. Ping: Ekoeko 8: Bryt rollfördelningen | Vänsterteknik

  4. Ping: Kina bygger mycket av allt | Vänsterteknik

  5. Ping: Motion om bioteknik | Vänsterteknik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s