Ekoeko 7: Välj gemensamma förslag klokt

Vi vann inte EMU-folkomröstningen genom att varje grupp satt och föreslog sitt eget alternativa penningsystem. Det fanns en given uppgift: att gå och rösta nej. I klimatfrågan behöver vi konstruera den gemensamma uppgiften själva.

De gånger trycket i klimatfrågorna är starkt, ska det vara tydligt hur de politiska partierna ska växla in det till konkret omställning. Därför behöver vi ett par förslag som

  • är konkreta och praktiskt genomförbara
  • har stora, direkta effekter på utsläppen
  • går att argumentera för från vitt skilda perspektiv

Varje del i rörelsen kan förstås ha sina egna hjärteförslag också. Det kommer behövas. Det kan vara förslag som inte alls matchar kraven ovan, men däremot illustrerar en linje. Ett exempel är att vi i vänstern behöver lyfta fram höjda skatter för de rika med klimatargument.

Skulle varje avsändare däremot bara ha en helt egen uppsättning förslag, och de inte är kompatibla med varandra, står vi svaga tillsammans. Vi behöver se till att nånting händer varje gång vi får momentum, och att de förändringarna betyder mycket för utsläppen. Därför behöver vi tänka längre än till vilka förslag som känns bäst att prata om i våra närmaste målgrupper.

Ett konkret exempel är införandet av en klimatbudget a la Storbritannien. Det var ett bra sånt krav, som var både radikalt och möjligt att driva från olika perspektiv. Det håller på att genomföras i Sverige just nu. Det har i och för sig inte ”stora, direkta effekter på utsläppen” i sig – men det finns en god chans att det tvingar alla riksdagspartier att höja ribban och bli mycket mer konkreta i klimatpolitiken.

Sveriges Riksdag

Miljömålsberedningen håller på att ta fram ett förslag till ett klimatpolitiskt ramverk, som förhoppningsvis leder till beslut i riksdagen om ett år eller två (foto: Johannes Jansson)

Här är fyra idéer till gemensamma förslag:

1. Bygg ut den fossilfria energin

Omställningen står och faller med energifrågorna. Det fattas mycket stora mängder fossilfri energi för att få ihop ekvationen, också i ett land som Sverige. Huvudproblemet är inte att hitta ställen där det går att fasa ut det fossila, utan att ta fram den nya energi som ska ersätta den gamla.

Går det att knyta ihop partierna i det övergripande målet, kan de sedan vara produktivt oense om hur mycket vi ska satsa på respektive energislag. Miljöpartiet kan dra åt sol- och vindkraft, Socialdemokraterna kan dra åt bioenergi och ny vattenkraft, Moderaterna kan dra åt ny kärnkraft. Förutsättningen för att det ska fungera är att alla accepterar att Sveriges framtida energimix kommer innehålla hela det paketet.

2. Elektrifiera transporterna

Ska vi ha en chans att närma oss nollutsläpp, ser det ut som att vägtrafiken i huvudsak behöver gå på elektricitet. Bioenergin kommer behövas till annat. Det betyder stora satsningar på både batteridrivna elbilar och en elektrifiering av själva vägnätet. Totalt handlar det om säg 15-20 TWh elektricitet.

Högern kan prata om det som framtiden för bilismen, vi kan prata om det som slutet för förbränningsmotorn. Högern kan säga att det är ett förslag för ett individualistiskt samhälle, vi kan säga att det är en av de stora gemensamma infrastrukturinvesteringar vi behöver.

Dragkampen om hur mycket bil och lastbil som ska köras i Sverige kommer fortsätta. Oberoende av det kommer vi behöva en radikal elektrifiering av transporterna.

3. Elektrifiera industrin

En av orsakerna till att Sveriges fossilberoende sjönk drastiskt på 1980-talet var att stora delar av industrin gick över från olja till el. Det finns fortfarande en del att göra där.

Fossil energi i Sverige 2

Sverige gick från 300 TWh till 200 TWh fossilberoende på 1980-talet.

Omkring 20 TWh av Sveriges fossilberoende är idag vanlig energianvändning i industrin, som i stort borde kunna elektrifieras. På lång sikt borde vi också försöka elektrifiera stålproduktionen, som idag förbrukar 12 TWh koks.

Framförallt förbrukar industrin 55 TWh bioenergi, i första hand i massa- och pappersindustrin. Ska vi komma ner i nära noll-utsläpp, behöver vi allt eftersom ersätta mycket av det med elektricitet för att frigöra bioenergin till annat. Till exempel behövs det för att göra bioplaster, driva fartyg och blandas i flygbränsle. Ju mer radikal omställning vi vill se, desto mer är bioenergi en bristvara.

Därför skulle det behövas en bred politisk överenskommelse som går ut på att Sverige ska vara ett land med en stark exportindustri byggd på elektricitet, inte fossila bränslen.

Vi skulle kunna prata om det som att säkra industriarbeten och att Sverige ska vara ett land som exporterar hållbara produkter världen behöver. Högern kan prata om det som att ge företagen goda och långsiktigt stabila förutsättningar att växa.

4. Konsekventa klimatskatter

”Förorenaren betalar” är en princip som vunnit bred legitimitet. Alla accepterar tanken att CO2-skatter behövs. Hos högern är det en berättelse om hur bra marknader kan fungera. Hos oss är det en berättelse om hur avgörande politiken är.

Vi behöver medvetet frigöra klimatskatterna från kulturkopplingarna, och göra det till en fråga av samma sort som alkoholskatten. Det var högerns paradfråga i massor av år att folk förstås skulle få supa fritt från sosseregleringar, tills Anders Borg en dag sade att folk ska arbeta och inte supa och röka. Då visade det sig plötsligt enkelt för Moderaterna att samla sig kring den linjen.

Konsekventa klimatskatter är en franing som gör det enkelt: Det finns utsläpp, de matchar vi mot skatter vi så gott det går, slut på diskussionen. Det är förstås ingen trollformel, men det är ett sätt att minimera motståndet.

– – –

Det där är några idéer. Det kan mycket väl finnas andra som är bättre.

Allt vi säger ska förstås inte passa för breda överenskommelser. Det kommer vara viktigt att vänstern också pratar om sånt som gratis kollektivtrafik och förkortad arbetstid. Förhoppningsvis kommer det från och till uppstå politiska situationer där den sortens radikalare krav kan drivas igenom.

Däremot räcker inte det. Klimatrörelsen behöver alltid ha en uppsättning väl genomtänkta, politiskt breda huvudförslag som går att hålla fram den dag det finns tryck på nya åtgärder.

Del 8 >>

Alla inlägg i serien >>

2 thoughts on “Ekoeko 7: Välj gemensamma förslag klokt

  1. Ping: Ekoeko 6: Släpp svångremsentusiasmen | Vänsterteknik

  2. Ping: Vägen behöver vara framkomlig | Vänsterteknik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s