Kina bygger mycket av allt

Kinas elproduktion

Kinas Center för klimatstrategi publicerade nyligen ett PM som ger en bakgrund till de åtaganden de gjorde inför toppmötet i Paris. Utifrån det går det att göra en grov skattning av hur mycket sol- vind- och kärnkraft de planerar för. Det är stora, stora planer!

Sol- och vindkraft har helt uppenbart mycket större potential framöver. Kina planerar att redan 2030 ha mer vind- och solkraft än hela världen har idag.

Kärnkraft står samtidigt för den största expansionen. Det syns framförallt på sikt, eftersom kärnkraftsverken står kvar längre. De planerar att bygga i princip lika mycket i Kina som hela världen har idag.

Uppgiften är stor. Kina får mer el från kol idag än hela världen får från de tre energislagen tillsammans, all annan kolförbrukning oräknad. Skulle de kunna bygga ut elproduktionen mycket mer än så här vore det högst välkommet från ett klimatperspektiv.

En del i miljörörelsen påstår att sol- och vindkraft har en så överlägsen potential att det av rena kostnadsskäl inte är värt att satsa på kärnkraft. En del kärnkraftsentusiaster menar å sin sida att sol- och vindkraft är så begränsade att de aldrig kommer betyda särskilt mycket.

IPCC säger tvärtom. Deras slutsats är att vi behöver satsa stort på alla energislag för att ha bästa möjliga chanser att hejda klimatförändringarna.

Kina verkar dela den bilden. De vill av flera olika skäl bygga ut den icke-fossila energin massivt, på det sätt resten av världen också borde göra. De är uppenbarligen helt på det klara med att alla tre energislagen har en stor potential.

Kanske kan det hjälpa oss att lämna kvasidiskussionen om kostnader bakom oss? En fördel med diskutera Kina är att de inte ser ut att vara särskilt låsta i sina teknikval här. De skulle knappast planera så här enorma investeringar i alla tre energislagen om det var så enkelt att ett eller flera av dem inte höll måttet från ett ekonomiskt perspektiv.

Det var inte av kostnadsskäl folk en gång i tiden blev motståndare till kärnkraft. Tvärtom handlade det mycket om en känsla av att kärnkraften ”bröt mot naturlagarna” för att ge oss billig energi. Det var samma känsla som gjorde att många irrade bort sig i frågan om nya växter, som vi idag kan se betydelsen av för ett hållbart jordbruk. Att elda skog och låta jordbruket breda ut sig må kännas naturligt för oss – för ekosystemen är det helt andra saker som spelar roll.

I verkligheten bryter kärnkraften förstås inte mot några naturlagar. Den behöver, precis som alla energislag, utvärderas utifrån sin praktik. Hittills har den haft mycket begränsade effekter för både människor och ekosystem, jämfört med andra energislag.

Vi behöver vara större än så, vi som spelar politisk roll under de historiska årtionden där klimatförändringarna avgörs. Sverige behöver en energiöverenskommelse som sätter klimatet först, bygger ut elproduktionen radikalt och är pragmatisk kring verktygen.

För en del aktörer – som industrin – kommer kostnaden vara ett huvudargument. Då är Kina ett starkt argument för att en strategi som innehåller alla verktyg antagligen är den bästa vägen framåt.

 

PS. En fråga som kvarstår att besvara är hur Kina planerar att balansera så här stora mängder sol- och vindkraft. Med all sannolikhet bygger det på att mycket av den fossila elproduktionen kommer finnas kvar för lång tid framöver och rycka in där det behövs. Från ett ekonomiskt perspektiv tyder det på att de inte ser att totalkostnaden för det behöver bli så hög. Från ett klimatperspektiv är det ett stort frågetecken att hålla ett öga på.

 

– – –
Beräkningar: På s 6 i centrets PM finns en tabell över hur mycket kapacitet av sol-, vind- och kärnkraft de planerar att bygga.

Kapaciteten för ett kraftverk är hur mycket det producerar som mest. För sol- och vindkraftverk är kapaciteten topparna, när vädret är perfekt. I snitt brukar solpaneler i Kina producera omkring 15 procent av sin kapacitet, vindkraften omkring 25 procent. Kärnkraftverk producerar däremot för det mesta ett jämnt flöde av full kapacitet, med ett långsiktigt snitt på säg 75 procent.

Livslängden för kraftverken skiljer sig också åt. Solpaneler och vindkraftverk ger el i säg 25 år och kärnkraftverk i 60 år, helt grovt.

Se diagrammet som en överslagsräkning – hur mycket de faktiskt får ut av sina kraftverk kommer framtiden få utvisa.

– – –
Läs gärna mer på bloggen om klimat och kärnkraft och klimatstrategier.

One thought on “Kina bygger mycket av allt

  1. Ping: 7 slutsatser om klimat & kärnkraft | Vänsterteknik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s