Motion: Strategi för nötköttet

I serien om Klimatstrategier för vänstern skrev jag en del om hur vi skulle kunna hantera frågan om utsläppen i djurhållningen. Här är en motion till Vänsterpartiets kongress på det temat:

Strategi för nötköttet

Siffrorna på de utsläpp förbrukningen av animalier driver fram är slående: det handlar om omkring 10 miljoner ton klimatutsläpp per år. Hela Sveriges utsläpp i landet är uppåt 60 miljoner ton. Det är för stora siffror för att vi ska kunna ducka frågan.

Det kommer knappast heller ske några större förändringar utan någorlunda skarpa åtgärder.

Samtidigt är det en politisk uppförsbacke att försöka få en politik på plats som innehåller mer än fluffiga målsättningar. Risken att det fastnar i skyttegravar är uppenbar. Därför behöver vi en linje som konsekvent och medvetet undviker en upprepning av 1990-talets vegandebatt.

Ett exempel på hur det ibland faktiskt kan gå att ta sig ur gamla låsningar är alkoholskatten. Från att högern i år efter år fört kulturkrig om alkoholen (”sosseförmynderiet”), kunde Anders Borg plötsligt hitta en helt ny högerlinje (”folk ska jobba, inte supa”) och tvärtom höja skatten. Plötslig dog debatten och vi fick ett helt nytt läge.

Kanske kan vi öppna för det i den här frågan genom att renodla det till en fråga om klimatet och nötköttet.

Att prata om nötkött istället för kött är ett sätt att minimera kulturkonflikten, och samtidigt behålla nästan hela klimateffekten. Det är lite som att sätta fokus på onödiga SUV:ar istället för att kritisera bilar i allmänhet. I det här fallet finns det också goda sakliga skäl för att det är just nötköttet (och lamm) som är huvudproblemet – det är mycket stor skillnad i utsläpp.

Att sikta på det som släpper ut mest dämpar också det klassproblem som finns i alla miljöskatter. Visst, nötkött skulle kosta mer på sikt, men fasan kostar också mycket. Det finns andra sorters kött som inte kostar så mycket. Det bästa hade varit att rasera klassamhället, men vi överlever tills vidare utan SUV:ar och med lite mindre nötkött.

Genom att prata om konsekventa klimatskatter kan vi vända på utgångspunkten i debatten. Det är trots allt konstigt att vissa saker, som flyg och nötkött, inte behöver skatta för sina utsläpp. Det är inte vi som vill ha konsekventa klimatskatter som tycker något särskilt, utan de som vill fortsätta med stora, godtyckliga undantag.

Det skulle i praktiken ta tid och erfarenhet att mejsla ut ett sånt sätt att prata om frågan. Till exempel behöver vi kunna prata i positiva termer kring hur vi vill använda marken istället, som visar på något bättre för t ex jobben i landsbygden eller de öppna landskapen.

Det vi kan göra i punktprogrammet är att besluta om skrivningar som pekar ut riktningen: så mycket klimateffekt som möjligt, med så lite kulturell friktion som möjligt.

Jag yrkar

att meningen i punkt 115 som börjar ”Vi vill minska köttkonsumtionen…”, ersätts med följande text:

”Framförallt nötköttet driver mycket stora utsläpp. För att Sverige ska kunna närma sig utsläpp nära noll, kommer vi på sikt behöva skifta en hel del av den förbrukningen till annat, som t ex kyckling. Vi är öppna för olika sätt att sänka de utsläppen, inklusive en mer konsekvent klimatbeskattning. Det behöver ske på ett sätt som går att kombinera med andra mål, som t ex öppna landskap och ett starkare jordbruk i Sverige. Vi vill föra den diskussionen på ett sätt som så långt som möjligt undviker politiska låsningar.”

att punkt 115 delas upp i två eller flera punkter

Mikael von Knorring

 – – –
Läs gärna mer om Klimatstrategier för vänstern >>

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s