Motion: Strategi för nötköttet

I serien om Klimatstrategier för vänstern skrev jag en del om hur vi skulle kunna hantera frågan om utsläppen i djurhållningen. Här är en motion till Vänsterpartiets kongress på det temat:

Strategi för nötköttet

Siffrorna på de utsläpp förbrukningen av animalier driver fram är slående: det handlar om omkring 10 miljoner ton klimatutsläpp per år. Hela Sveriges utsläpp i landet är uppåt 60 miljoner ton. Det är för stora siffror för att vi ska kunna ducka frågan.

Det kommer knappast heller ske några större förändringar utan någorlunda skarpa åtgärder.

Samtidigt är det en politisk uppförsbacke att försöka få en politik på plats som innehåller mer än fluffiga målsättningar. Risken att det fastnar i skyttegravar är uppenbar. Därför behöver vi en linje som konsekvent och medvetet undviker en upprepning av 1990-talets vegandebatt.

Ett exempel på hur det ibland faktiskt kan gå att ta sig ur gamla låsningar är alkoholskatten. Från att högern i år efter år fört kulturkrig om alkoholen (”sosseförmynderiet”), kunde Anders Borg plötsligt hitta en helt ny högerlinje (”folk ska jobba, inte supa”) och tvärtom höja skatten. Plötslig dog debatten och vi fick ett helt nytt läge.

Kanske kan vi öppna för det i den här frågan genom att renodla det till en fråga om klimatet och nötköttet.

Att prata om nötkött istället för kött är ett sätt att minimera kulturkonflikten, och samtidigt behålla nästan hela klimateffekten. Det är lite som att sätta fokus på onödiga SUV:ar istället för att kritisera bilar i allmänhet. I det här fallet finns det också goda sakliga skäl för att det är just nötköttet (och lamm) som är huvudproblemet – det är mycket stor skillnad i utsläpp.

Att sikta på det som släpper ut mest dämpar också det klassproblem som finns i alla miljöskatter. Visst, nötkött skulle kosta mer på sikt, men fasan kostar också mycket. Det finns andra sorters kött som inte kostar så mycket. Det bästa hade varit att rasera klassamhället, men vi överlever tills vidare utan SUV:ar och med lite mindre nötkött.

Genom att prata om konsekventa klimatskatter kan vi vända på utgångspunkten i debatten. Det är trots allt konstigt att vissa saker, som flyg och nötkött, inte behöver skatta för sina utsläpp. Det är inte vi som vill ha konsekventa klimatskatter som tycker något särskilt, utan de som vill fortsätta med stora, godtyckliga undantag.

Det skulle i praktiken ta tid och erfarenhet att mejsla ut ett sånt sätt att prata om frågan. Till exempel behöver vi kunna prata i positiva termer kring hur vi vill använda marken istället, som visar på något bättre för t ex jobben i landsbygden eller de öppna landskapen.

Det vi kan göra i punktprogrammet är att besluta om skrivningar som pekar ut riktningen: så mycket klimateffekt som möjligt, med så lite kulturell friktion som möjligt.

Jag yrkar

att meningen i punkt 115 som börjar ”Vi vill minska köttkonsumtionen…”, ersätts med följande text:

”Framförallt nötköttet driver mycket stora utsläpp. För att Sverige ska kunna närma sig utsläpp nära noll, kommer vi på sikt behöva skifta en hel del av den förbrukningen till annat, som t ex kyckling. Vi är öppna för olika sätt att sänka de utsläppen, inklusive en mer konsekvent klimatbeskattning. Det behöver ske på ett sätt som går att kombinera med andra mål, som t ex öppna landskap och ett starkare jordbruk i Sverige. Vi vill föra den diskussionen på ett sätt som så långt som möjligt undviker politiska låsningar.”

att punkt 115 delas upp i två eller flera punkter

Mikael von Knorring

 – – –
Läs gärna mer om Klimatstrategier för vänstern >>

Motion: Klimatet först i energiförhandlingarna

Här är en andra motion till kongressen på temat att sätta klimatet först. Den handlar om hur Vänsterpartiet skulle kunna förändra spelplanen i energiförhandlingarna. Läs gärna den första, principiella motionen också.

Energikommissionen

Energikommissionen (foto: Regeringskansliet). Inget av de andra partierna ser ut att sätta klimatet först. Vänsterpartiet skulle kunna ta den rollen – och förändra spelplanen.

Klimatet först i energiförhandlingarna

Som läget ser ut idag ser det ut som att en ny energiöverenskommelse, om den alls blir av, inte skrapar ihop särskilt mycket ny elproduktion. Moderaterna är inte intresserade av att betala för att bygga mer vind- och solkraft. Miljöpartiet sätter sitt motstånd mot kärnkraft före klimatfrågan.

Det skulle betyda en rejäl begränsning av möjligheterna att ställa om Sverige: det skulle fattas ny el att fasa ut det fossila med. Därför behöver energiförhandlingarna ta oss ur de låsningarna. Det behöver ske under de här närmaste åren, för att vi ska ha en chans att hinna fasa ut det fossila i linje med de mål vi sätter upp i punktprogrammet.

Vi som skriver det här har olika syn på kärnkraft, men vi ser alla ett behov av att sätta klimatet först i den här historiska situationen. Vänsterpartiet behöver kunna stödja en energiöverenskommelse som är bra för klimatet.

I Storbritannien, där klimatfrågan länge varit stor, tog sig Labour, liberalerna och Tories förbi just den här sortens låsningar i en ambitiös, långsiktig energiöverenskommelse. Labour släppte efter om kärnkraften, Tories släppte efter om vindkraften. Den gemensamma ingången blev att de öppnade för alla vägar mot lägre fossilförbrukning.

Vänsterpartiet är ett av de partier som kan spela den sortens roll här. Vi skulle kunna vara med och förändra spelplanen genom att vara tydliga med att vi ser klimatförändringarna som huvudfrågan. I det här historiska läget behöver vi medverka till att Sveriges riksdag tar alla de steg som går att ta för att fasa ut det fossila.

Vi yrkar
att en ny punkt läggs till efter punkt 70:

”Klimatförändringarna behöver vara huvudfrågan i varje energipolitisk förhandling. Vänsterpartiet söker en långsiktig överenskommelse som bygger ut elproduktionen i Sverige så mycket att Sverige kan fasa ut det fossila helt.”

att Vänsterpartiets främsta prioritet i energiförhandlingarna är att ge Sverige förutsättningar att sänka utsläppen till nära noll-nivåer

Mikael von Knorring, Hammarby-Skarpnäck
Maria Öhman, Kungsholmen
Nisse Sandqvist, Östersund
Anki Ahlsten, Sundbyberg
Anders Örbom, Lund

Läs gärna fler artiklar om klimatstrategier för vänstern eller klimat och kärnkraft >>

Motion: Första prioritet är det fossila

Tysklands kol och vind

Tysklands elproduktion är till uppåt 60 procent fossil. Vindkraften i bakgrunden står för 8 procent. Motionen tar upp det som exempel på det oförsvarbara i att sätta stängd kärnkraft före klimatet. (Bild från den sevärda filmen Brown Coal Blues.)

Här är en motion till Vänsterpartiets kongress i maj, på temat att sätta klimatet först:

Första prioritet är det fossila

Vänsterpartiets huvudbudskap i energifrågorna skulle behöva vara att vi prioriterar att fasa ut det fossila. Förslaget till punktprogram innehåller kluvna skrivningar kring det, i ett läge där vi tvärtom behöver vara tydliga.

De försiktiga klimatförändringar vi sett hittills orsakar redan 150 000 dödsfall om året, enligt WHO. All världens ekosystem är riskerar att skadas på ett eller annat sätt. Vi som skriver det här har olika syn på kärnkraft, men delar utgångspunkten att klimatförändringarna är en fråga i en helt annan storleksordning.

Det realpolitiska resultatet i de länder som fokuserat på att stänga kärnkraft – Tyskland, Japan – har varit att klimatmålen fått stryka på foten. I Tyskland är den fossila elproduktionen fortfarande lika stor som när satsningarna på vind- och solkraft började för femton år sedan. I Japan är klimatmålet från Kyoto helt skrotat – istället bygger de just nu 45 nya kolkraftverk. I delstater som Kalifornien och Vermont har stängd kärnkraft ersatts med fossilgas.

Det är ett oförsvarbart vägval. Sol- och vindkraften behöver i första hand användas för att fasa ut det fossila.

Sverige förbrukar 170-180 TWh fossila bränslen varje år. Det är tio gånger så mycket som vind- och solkraften tillsammans, tre gånger så mycket som kärnkraften. Tar vi målet om utsläpp nära noll på fullt allvar, sätter det energifrågorna i ett helt nytt sammanhang.

Det vi föreslår här är en fortsatt kritisk grundsyn på kärnkraft, som samtidigt slår fast att det är utfasningen av det fossila som går först. Vänsterpartiet behöver vara ett parti som tydligt prioriterar klimatförändringarna.

Vi yrkar
att punkt 69 ersätts med följande text:

”Vänsterpartiet har en kritisk grundsyn på kärnkraft. Samtidigt ser vi att det är klimatförändringarna som definierar vår tid. I den här historiska situationen sätter vi uppgiften att fasa ut de fossila bränslena först.”

att punkt 70 ersätts med följande text:

”Vänsterpartiet vill i första hand använda ny elproduktion till att fasa ut det fossila. Vi vill stänga kärnkraften i Sverige i den takt det är möjligt utan stora effekter på klimatet.”

Mikael von Knorring, Hammarby-Skarpnäck
Maria Öhman, Kungsholmen
Nisse Sandqvist, Östersund
Anki Ahlsten, Sundbyberg
Anders Örbom, Lund

Läs gärna motion två med samma undertecknare, eller fler artiklar om klimatstrategier för vänstern eller klimat och kärnkraft >>

Huvudmålet behöver vara att det fossila stannar i marken

Skriver på Vänsterpartiets debattsida idag om att punktprogrammet behöver vara skarpare kring det fossila, och varför det i praktiken hänger ihop med en pragmatisk syn kring kärnkraften.

Världens energi

Världens primärenergi – över 80 procent är fossilt (IEA)

Emma Wallrup från partistyrelsen skriverdebattsidan om arbetet med ekoeko, och hur resonemangen gick först i arbetsgruppen där vi satt tillsammans och sedan i partistyrelsen. Artikeln är full av goda slutsatser, t ex om vikten av cirkulär ekonomi och omställda transporter.

Den slutar också med ett bra ställningstagande för att uppgiften framförallt är att se till att det fossila stannar i marken. Det betyder mycket, för det är en förvånansvärt ny syn på energifrågorna i Vänsterpartiet. Under en lång period satte vi tvärtom stängd kärnkraft före allt annat.

Vänsterpartiet börjar sakta byta spår till en klimatlinje, men ibland önskar vi oss kvar i det gamla. Det syns till exempel i hur både punktprogrammet och Emmas artikel duckar för en del av de nya frågor en klimatlinje ställer oss inför.

Kommer världen kunna fasa ut hela sitt fossilberoende med sol- och vindkraft? De står idag för mindre än 1 procent av världens primärenergi. Det fossila står för över 80 procent. IPCC är tydliga här: de skriver att den samlade forskningen visar att världen skulle ha betydligt svårare att fasa ut det fossila utan ny kärnkraft.

Emmas artikel undviker det, och utgår istället från ett par studier från Chalmers (se Hedenus 2014). De innehåller ett scenario helt utan kärnkraft – men det Emma inte skriver är att det scenariot förbrukar mycket mer fossila bränslen än alla andra scenarion. År 2100 skulle världen ha uppåt 30 000 TWh fossil elproduktion, dubbelt så mycket som idag. Det är väl snarast en dystopi?

Med en strategi som använder sol-, vind- och kärnkraft tillsammans, når samma studier de lägsta nivåerna fossil el, omkring 5 000 TWh. Den strategin ser också ut att kosta betydligt mindre.

Resultaten från Chalmers visar alltså samma sak som IPCC säger. Det spelar roll vilket vi tror är det större problemet.

Så långt jag kan se är konsekvenserna av det fossila på en helt annan nivå, en skillnad på säg 100-1. Klimatförändringarna orsakar redan idag 150 000 dödsfall varje år enligt WHO, trots att de knappt börjat. De riskerar ekosystem över hela jorden. Luftföroreningarna är en av de största dödsorsakerna i världen. Det finns inga konsekvenser av kärnkraft som är i samma sorts skala.

Prioritering spelar roll. Överallt där kärnkraften stängs, kraschar klimatmålen.

Tyskland har efter 15 år av Energiewende fortfarande lika stor fossil elproduktion som när de började. Japan bygger just nu 45 nya kolkraftverk, vilket bland annat beror på att vänstern lagt sitt krut på stängd kärnkraft. I Kalifornien och Vermont har stängd kärnkraft ersatts av fossilgas. Det är oförsvarbara vägval i klimatförändringarnas tid.

Vi behöver vara större än så. Klimatförändringarna kräver självprövning, också för oss i vänstern. Vi behöver låta målet att det fossila stannar i marken gå först.

Punktprogrammet är ett stort steg framåt på den vägen. Från den gamla huvuduppgiften att stänga kärnkraften (60 TWh), börjar vi tvärtom prioritera att fasa ut det fossila (170-180 TWh). Det händer förstås stora saker i det skiftet.

Vi behöver t ex mycket mer el, för att kunna elektrifiera transporter och industri. Ska allt det komma från vind-, sol- och vågkraft räcker inte vattenkraften på långa vägar för att täcka upp i t ex vindstilla vinterveckor. Det öppnar dörren på vid gavel för fossilgasintressena.

Vänsterpartiet har en lång, dålig historia av att förespråka fossilgas. Vi hejade på när fossilgasbolagen etablerade sig i Sverige 1985, för att det skulle kunna stänga kärnkraft. Först långt in på 1990-talet var klimatfrågan stark nog för att pressa oss ur det tankesättet.

Rester av det finns fortfarande kvar. Senast 2009 såg vi mellan fingrarna med det nya fossilgasverket i Öresund. Det ersatte stängd kärnkraft med klimatutsläpp på över en miljon ton varje år.

Det är dags att sätta punkt för den historien. Att stänga dörren för fossilgasen är ett strategiskt vägval. Vi behöver kunna visa att det energisystem vi föreslår går ihop med det.

Själv får jag inte ihop de siffrorna utan ny kärnkraft. Därför tror jag att vi behöver se över synen på kärnkraft också i Sverige, och hitta en pragmatisk linje. Bygger vi ut fler gasverk och drar nya rör, rullar vi ut röda mattan för fossilkapitalet.

Uppgiften är, som Emma skrev, framförallt att se till att det fossila stannar i marken. Det kommer behövas backas upp med starkare skrivningar i punktprogrammet.

Mikael von Knorring
ledamot i ekoeko-arbetsgruppen

 

Läs gärna fler artiklar om klimatstrategier för vänstern eller klimat och kärnkraft >>

Motion: Skarpa skrivningar om fossilgas

CO2-utsläpp per energislagFossilgas ger helt ohållbara utsläpp (siffror från IPCC).

Här är en motion till Vänsterpartiets kongress, på temat fossilgas:

Skarpa skrivningar om fossilgas

Problemen med fossilgas har ställts på sin spets med de stora metanläckorna i Kalifornien. IPCC uppskattar att fossilgasverk leder till ungefär hälften så stora utsläpp per kWh som kolkraftverk, men det hänger bland annat på hur mycket av den som läcker ut.

Fossilgasindustrin ser, till skillnad från olje- och kolintressena, en chans att expandera i Sverige. De fick fotfäste här 1985, som en del i planerna för att stänga kärnkraften.

Nu försöker de ta rygg på sol- och vindkraften och erbjuda rollen som det billigaste komplementet. Vattenkraften i Sverige räcker en bra bit för att rycka in när det är vindstilla, men inte hur långt som helst.

Det är viktigt av klimatskäl att Sverige stänger dörren för det. Bygger vi upp fler gasverk, rullar vi i praktiken ut röda mattan för det fossila. Varje regering som tvekar i omställningen skulle ha ett enkelt svar framför sig: elda mer fossilgas.

I retoriken för fossilgas sägs det gärna att det bara är en tillfällig lösning, i väntan på bio- eller vätgas. Det är som att bygga stora motorvägar runt storstäderna, med argumentet att vi i framtiden förstås bara ska cykla på dem.

Produktionen av bio- och vätgas är idag helt marginell. Biogas är en del av den begränsade bioenergin, som framförallt kommer behövs för att fasa ut det fossila där elektrifiering är omöjligt. Vätgas produceras av el och riskerar att alltid vara mycket dyrare än fossilgas.

Därför är det viktigt att Vänsterpartiet tydligt stänger dörren för fossilgas. Ska Sverige bygga nya gasverk, ska det vara entydigt att de kommer drivas på ett hållbart sätt.

Ett rimligt första steg att sikta på är att försöka ersätta dagens fossilgas i Sverige med bio- och vätgas. Redan det är en optimistisk målsättning: idag producerar vi omkring 2 TWh biogas per år, medan vi förbrukar omkring 16 TWh fossilgas.

Vi yrkar

att en ny punkt läggs till efter punkt 67:

”Det är strategiskt viktigt att Sverige inte bygger fler gasverk med mindre än att det står klart att de kommer drivas hållbart. Produktionen av bio- och vätgas behöver skalas upp för att fasa ut fossilgasen.”

Jöran Fagerlund, Angered
Mikael von Knorring, Hammarby-Skarpnäck

Köttgate och Greidergate

Göran Greider gör mos av Sven-Erik Buchts köttgate i Dala-Demokraten. Det är öppet mål: ”Vi har alltså en minister som helt tycks sakna kontakt” med miljö- och klimatforskningen och lever i ”splendid isolation” från både forskningen och folket.

Greider har helt rätt – framförallt nötköttet är ett av de stora problem vi behöver ta oss an.

Samtidigt är det att kasta sten i glashus. Bucht är inte den enda som har svårt med forskningen. IPCC är tydliga med att köttet är ett problem, men de är också tydliga med att världen kommer behöva alla de icke-fossila energislagen framöver, för att fasa ut det fossila.

I efterhand ser ett av stora projekten för Greiders generation – att stoppa utbyggnaden av kärnkraften – helt annorlunda ut.

Fossil energi i Sverige 2För de flesta av oss är det självklart idag att oljan är det större problemet. Samtidigt har den förändringen av utgångspunkten skett på senare tid, utan någon riktig reflektion. Det skulle det vara ett steg framåt om fler i Greider-generationen började brottas med sin syn på historien, så här i klimatförändringarnas tidevarv.

Det var inte självklart att Sverige skulle fasa ut så mycket olja. Det är slående att höra hur Palme motiverar förslaget att bygga ut kärnkraften:

Det här är 1975. Femton år senare hade Sveriges fossilförbrukning sjunkit från 300 till 200 TWh/år. Det var ett historiskt framsteg – få länder kan uppvisa något som ens är i närheten av det.

För mig gjorde det där klippet skillnad, för att det är uppenbart att klimat- och miljöargumenten spelade roll också för Palme. Den politik han drev ledde till det resultat han förespråkade. Varje gång vi tänker på hur Sveriges utsläpp i landet är betydligt lägre än de flesta jämförbara länder, behöver vi i vänstern ett litet sting av självkritik.

Det är bra att Göran Greider grillar Buchts förmåga att hålla forskningen från sig. Det kommer fungera betydligt bättre för vänstern att driva den sortens kritik den dag vi tagit itu med förmågan att rationalisera också hos oss själva.

Motioner om fri kunskap

Imorgon är det motionsstopp inför Vänsterpartiets kongress, och jag har två motioner på temat fri kunskap och fri programvara som det säkert finns fler som kan tänka sig att skriva under på. Hör av dig snarast med namn och partiförening!

1.   Fri kunskap

Det finns en formulering i slutet av punkt 46 som ser lite tvekande ut kring vad vi kan säga om fri kunskap.

I grunden är det enkelt. Världen står inför en omställning som behöver ta helt historiska proportioner. Att tekniken så långt som möjligt är fri att använda överallt är en av de stora frågorna för att lösa det. Därför behöver så lite som möjligt av den kunskapen vara fastlåst i patent.

Fri kunskap är en rak och tydlig princip, på samma sätt som t ex fri utbildning. Det handlar inte om absoluta, rigida dogmer, utan om en klar idé om vart vi är på väg. Lite som när progressiva i USA argumenterar för fri sjukvård. Det finns förstås finlir i varje sådan princip, men de får sin tyngd genom att de går att stödja helhjärtat.

Alla förändringar tar tid och kräver pragmatiska förslag. Här handlar det framförallt om att bygga ut bättre villkor för forskningen. Det skulle förstås ta lång tid att helt tar oss ur alla låsningar, även med goda politiska förutsättningar.

Just därför är det en styrka att ha en tydlig riktning. Det bygger en förståelse både hos oss själva och andra varför det vi håller på med är angeläget och värt att bry sig om, också de gånger de närmaste förslagen är ganska små.

Vi yrkar

att slutet av punkt 46, ”och verkar för…”, ersätts med en ny mening: ”Vi verkar för att den tekniska kunskap världen behöver för sin utveckling så långt som möjligt ska kunna användas fritt.”

Salk_Thank_YouApril 1955. Dr Jonas Salk har tagit fram ett vaccin mot Polio, utan att låsa det bakom patent. Världen blev bättre.

2.   Fri programvara

Vänsterpartiet stödjer fri programvara sedan tidigare, och det tål att lyftas fram i programmet.

Självstyrande bilar, automatiserad sopsortering, samordnad godstrafik i städerna – mjukvara spelar en stor roll för omställningen. Det finns ett problem med storföretagen här: de utvecklar ofta sin programvara var och en för sig, för att kunna ta så mycket betalt för den som möjligt.

Utvecklingen av fri programvara har däremot så stora inneboende fördelar att det ofta sopat mattan med de låsta programmen. Framförallt har det visat sig kunna spela stor roll med utvecklingsmiljöer där alla kan hjälpa till, och där alla kan använda resultaten.

Fri programvara betyder också att elektronik kan användas längre och mycket mer flexibelt, så att vi minskar behovet av att ständigt byta hårdvara.

Sist men inte minst – även om det kanske inte hör till det här programmet – betyder fri programvara mycket för att ge användarna en starkare ställning gentemot de största IT-jättarna och gentemot de stater som försöker massövervaka sina medborgare.

Vi yrkar

att lägga till en ny punkt efter punkt 48:

”Mjukvara kommer ha stor betydelse för världens tekniska omställning. Vänsterpartiet verkar för att stärka den roll fri programvara spelar, för att göra det enklare utveckla nya program och se till att så mycket som möjligt kan användas fritt.”

Det finns gott om tidigare texter här på bloggen om patent, experimentfrihet, fri programvara och användarfrihet för den som vill läsa mer. Kika också gärna på texterna om klimatstrategier för vänstern – där passar det här bra in.

PS. Det var inte riktigt läge den här gången, men här är mitt nya favoritsätt att förklara poängen med artificiell fattigdom:

Philip K Dick skrev en gång en dystopi som sammanfattar problemet. Där har dörrföretagen fastnat för en affärsmodell där det kostar pengar varje gång du öppnar din dörr. Fattiga människor får snåla med att öppna dörren i slutet på månaden. Den som försöker skruva bort låset åker på en stämning på miljonbelopp.